Her ses den første og sidste side i Rigsarkivets originale version af fredstraktaten på papir. Traktaten mellem Danmark-Norge og Sverige var underskrevet og beseglet af de tre mæglende magters gesandter og to svenske kommisærer med ni segl i sort lak. Fra: Rigsarkivet, Forholdet til udlandet (traktater): E1 Traktater 1454-1699, pk. 29 (Sverige 1570-1698).

Fredstraktat mellem Danmark-Norge og Sverig, København 27. Maj 1660

Den stoormächtigste högborne förstes och herres, her Carl medh Gudz nåde Sveriges, Giöthes och Wändes konungs och arfförstes, stoorförstes till Finlandh, hertigs uth i Skåne, Est­landh, Carelen, Bremen, Verden, Stettin, Pommern, Cassuben och Wenden, förstes till Rügen, herres öfver Ingermanlandh och Wismar, så och pfaltzgrefves vijdh Rehin i Beyern, till Gülich, Cleve och Bergen hertigs, fullmechtige commissarier, vij effterskrefne Schering Rosenhane, frijherre till Ikalaborgh, herre till Torpa, Tijsta, Engelholm och Hagen, högstbemelte Kon. Mat.s och Sveriges rijkes rådh, cancelierådh och öfverstatthol­lare på Stockholms slått sampt lagman öfver Södermanlandh, Steno Bielke, frijherre till Korpo, herre till Gäddeholm, Gräsöön och Tånga, deslijkest högstbemelte Kon. Mat.s och Sveriges rij­kes rådh. ammiral, ammiralitets- och cancelierådh, giöre här­medh vitterligit: Att efftersom sedan det sidste fredzfördraget, hvilcket uthi Roschild den 26. Februarij år 1658 emillan begge desse loflige nordiske cronor och konungerijken var blefven slutet, confirmerat och stadfest, åthskillige irringar och miss­förståndh emillan den stoormechtigste högborne förste och herre, her Carl Gustaf, fordom medh Gudz nåde Sveriges, Göthes och Wendes konungh, stoorförste till Finlandh, hertig uthi Skåne, Estlandh, Carelen, Brehmen, Vehrden, Stettin, Pommern, Cas­suben och Wänden, förste till Rügen, herre öfver lngermanlandh och Wismar, så och pfaltzgrefve vedh Rehin i Beyern, till Gülich, Cleve och Bergen hertigh, numehra högstsaligh hoos Gudh och glorvyrdigst i åminnelse, och Sveriges crono å den eene och den stoormechtigste högborne förste och herre, her Frede­rich den tredie, Danmarcks, Norges, Wendes och Gottes ko­nungh, hertigh uthi Slesvig, Holsten, Stormaren och Dijtmar­schen, grefven uthi Oldenburgh och Delmenhorst, och Dan­marcks crono på den andre sijdan å nyo äre upvuxne vordne, hvilcke den nylige dempade oenigheet igen upväkt och således propagerat och fortsatt hafver, att icke allenast deraff emellan högstbemelte sal. Kon. Mat., glorvyrdigst ihugkommelse, och högstbemelte Hans Kon. Mat. aff Danmarck een uppenbar feigde åther är itandh blefven, uthan och den samme under dess högst­älskelige her son, vår nu regerande allernådigste konungh och herre, intill denne dagh continuerat hafver. Och för den skull den stoormechtigste högborne förste och herre, her Ludvic den fiortonde, christeligste konungh uthi Franckrijke och Navarra, och der till medh begge republiquer, Engelandh och det för­eente Nederlandh, aff synnerlig affection sigh hafve låtit behaga på alt giörligit sätt sökia denne farlige krijgsflammen att släckia och åther en önskelig fredh, säkerheet och godt förtroende att renovera och upprätta, och till den ände fullmechtige giörandes och affferdandes för een godh tijdh sedan och i förledne året till Deres Mat. Mat. Sverige och Danmarck deres anseenlige respective ordinarie ambassadeur, commissarier och deputerade plenipotentiarier, så som först högstbemelte Hans Kon. Mat. i Franckrijke och Navarra dess rådh och ordinarie ambassadeur vijdh Kon. Mat.s i Sverige hoff, den välborne herre, her Hugo Terlon, riddare af S. Johan uth i Hierusalem, och sedan den mechtige republiqven Engelandh dess commissarier och pleni­potentiarier, de välborne her Algernon Sidney, aff parlaments­lederne och statsrådh, her Robert Honywood, riddare och statsrådh, såsom och de högmogende herrar General Staterne aff det föreente Nederlandh deres deputerade plenipotentiarier, de väl­borne her Godofred a Slingeland, rådh och förnembste assessor i Dordrecht, her Peter Vogelsang, rådh och syndicus i Amster­dam, her Petter de Huijbert, secreterare aff de herrar staterne aff Seelandh, och her Wilhelm von Haaren, grietman och her aff Bilt, till General Staternes förgaderingh på Hollands, See­lands och Frijslands vägnar deputerade, medh ordre att remon­strera Deres Mat. Mat. på både sijdor närvarande tijders till­ståndh och hvadh fara och förderf deraff skulle flyta, så frampt denne krijgsflammen icke i tijdh genom tienlige medell blefve stilladh och affvändh; dernäst och att förrmana till örlijkning och fredelige tanckar och till fredens desto större befremielse tillbiuda deres herrar principalers interposition och underhand­lingh.

Hvarföre såsom icke allenast högstbemelte Hans Sal. Kon. Mat., högstlofligh i åminnelse, vår fordom allernådigste konungh och herre, bevekt både aff högstbemelte allierades och dess bundzförvanters flijtige och vänlige inrådande, jemväl och aff dess egen stoore begärligheet och åstundan att sleckia denne krijgslågan och att igen stiffta och uprätta en säker och stadigh fredh, förtrooligh vänskap och godt förståndh medh dess granne och naboo, Hans Kon. Mat. konungen i Danmarck, hafver låtit sigh sådandt christenligit och vänligit rådh och tillbudne under­handling behaga och der till samtycht. Men sedermera och der till medh Hans Kon. Mat., vår numera allernådigste konung och herre, dess sal. her faders, högstlåfligh i åminnelse, frijdälskande gemüt och exempel effterföliandes, inthet högre åstun­dat, än att förmedelst ofvanberörde dess höge allierades coope­ration och tillvärckande de irringar, som emellan desse begge nordiske cronorne äro upkomne, uthur grunden aldeles måtte uphäfne och affgiorde, och det till fölie en sincer, trygg och oryggeligh fredh igen stifftadh blifva. Och Kon. Mat. aff Dan­marck sammalunda sin benägenheet till freden förklarat hafver, altså är der påfölgt, att möte emellan begge rijkernes commissarier och fullmechtige är förafskedat och beramat vordet, och vij föreskrefne tillsammans trädde medh högstbemelte Hans Mat.s aff Danmarck rijkes rådh och fullmechtige commissarier, de välborne her Olof Parsbierg till Jernit, riddare, her Axell Urop till Belteberg, riddare, och her Petter Retz till Tyggestrup, öfverste rentemästare, öfver Västervijk, Dalum och Möön befall­ningsmän, och medh dem, sedan begge sijdo[r]s procuratorier och fullmachter äro öfversedde, richtige fundne, forxexlade och öfverlefrerade blefne, dette pacificationsvärcket begynt hafve att incaminera, företagandes oss det Roschildiske fredzfördraget till att löpa det igenom till alle dess punchter i den acht och intention, att der uppå såsom på ett vist fundament och foot byggia denne nye förlijkningen, och tillsee, huru vijda det eene medh det andre kunde väl adjousteras och till närvarande tij­ders lägenheet adapteras och beqvemas. Hvaruthinnan och ofvanbemelte herrar mediatorerne deres högste flijt, stoore dex­teritet, förståndh, mödo och arbete så länge och oförtrutit an­vändt hafve och handelen så viida befordrat och drijfvit, att vij hafve förbemelte de Roschildiske pacterne flijtigt igenomlupit, hvadh vij der uthi hafve funnit medh desse tijder öfvereens­komma, oförandrat behöllit, gillat och stadfest, men det andre, som någon förandringh behöfft, haffver medh nödvendige ex­plicationer, limitationer, tillägningar och restrictioner effter när­varande tijders natur och sakernes beskaffenheet så lempat och modificerat, att om sijder är genom Gudz nåde på begge Deres Mat. Mat., deres successorers och cronornes Sveriges och Dan­marcks vägnar medh gemeent samtycke kommit till ett sådandt sluth, afskeedh och förlijkning, som här effter fölier:

1. Först skall emellan begge Theras Mat. Mat., theres suc­cessorer, rijken, länder, rådh, tiänare, undersåthare och inbyg­giare i Sverige, Danmarck och Norie vara en stadigh och oigen­kalleligh fredh, således att här effter alt missförståndh, ovilia, tvedrecht, oenigheet, fiendskap, krijg och feigde uphäfves och ändas, jemväl och hvadh aff begge sijdor, så väl för som uthi varande örlogstijdh, kan vara föreluppit, förmedelst en general och till alle sigh sträckiande amnestie aldeles forgätas och aldrigh någonsin mere ihugkommas eller påörkias, och thermedh och i stället igen uprättas, stifftas och erhollas stadigh vänskap, godt förtroende, enigheet och troget naboskap, så att den ene parten thens andres gagn och bästa medh ordh och gierninger lijka som sitt egit befordrar och försvarar, och hadh som helst then andres person, regieringh, rijken, landh och undersåtare kan vara förnär och till skada, det sökia att afvända och så myckit möieligit är förhindra.

2. Och på det sådandt desto bätre måtte skee och godh förtroligheet underhollas emellan begge Deres Mat. Mat. och rijken Sverige och Danmarck, skole på begge sijdor renuncieras och uphäfvas alle de alliancer och förbundh, medh andre po­tentater, konungar, förstar, estater och republiquer, ehvem the vara kunne, ingångne och uprättade, enthere parten till præju­ditz och förfångh, såsom och effter denne dag ingen alliance giöras aff den eene emoot den andre, eller then andres fiende uthi någon måtto eller under hvariehanda prætext och förevandt assisteras och understödias.

3. Thet är och förafskedat och beslutit, att alle the skepp, Hans Kon. Mat. i Sverige, thes undersåtare, som byggia och boo i Sverige eller ther under sorterande provincier, landh, stä­der, ingen undantagandes, tillhörige, monterade eller omonte­rade, stoore eller små, medh hvadh godz the innehafve uthan åthskildnat, icke allenast skole vara uthi Öresundh och Belt frije och exempte för all tull, inquisitioner, visitationer, anhold­ningar eller andre molester och besvär, the hafve nampn huru the hafva eller erdichtas kunne, uthan och icke vara skyldige eller bundne till att hafva eller vijsa någre certificationer på innehafvande varur, allenast the på Kon. Mat.s aff Danmarck tullbodh i Helsingör och Nyborg richtige siöpass framtee och uthvijsa. Men thet godz och the varur, Hans Kon. Mat., dess successorer, undersåtare och inbyggiare uthi Sverige och alle ther under liggiande provincier, länder och städer tillhöre, och uthi fremmande skepp lastade och skeppade äro, forhålles här effter, hvadh certificationerne vedkommer, såsom for dette effter Brömsebroes pacters innehåldh, således att när the upvijsa alle­nast sine richtige certificationer, tå uthan hinder, uppeholningh, förbudh eller tulltächt i någon måtto genom Öresundh och Belt frije till och ifrån passera skole. Men det svenske godz, uthi fremmande skepp inlastat, som icke kan framvijsa sin rätte certification, skall tulltächten uthi Sundet och Belt vara under­kastat.

4. Och såsom den 26. Februarij anno 1658 är igenom del Roschildiske fördraget Kon. Mat. och cronan Sverige aff Kon. Mat. och cronan Danmarck cederat[1] och inrymt Bahuus slått och lähn sampt de andre provincierne Skåne, Blekingen och Hallandh medh alle dertill liggiande städer, slått och festningar, öyar och skär medh Hveen, som sedan och cederat är, sampt alle andre högheeter, herligheeter, jurisdictioner, andelige och verldslige godz och appertinentier, skattar, ingielder, tullar, rän­tor och rättigheeter till landz och vatns, ehvadh nampn the hafva kunne, såsom Danmarcks och Norges koningar dem åth­nutit och besuttit hafve, att incorporeras Sveriges crono till everdeligh opåtaalt ägendom, effter som derpå serdeles författade cessionsbrefven af dato Köpenhampn den 24. Februarij Anno 1658 uthgifne aff Kon. Mat. och Danmarcks rijkes rådh under­skrefne och förseglade vijdare uthvijsa; altså confirmeras här­medh och aldeles stadfestes samme cession på bemelte provin­cier, landh och lähn, att medh alle dertill liggiande städer, slått och fåstningar, öyar, skär, högheeter, herligheeter, jurisdictioner och alle rättigheeter, åfven som här ofvanföre bemelt är, fölia Kon. Mat., dess successorer och Sveriges crono till een everde­ligh opåtaalt ägendom nu och framdeles.

5. Och emedan för godt funnit är, att hvadh affhandlingen om insuln och landet Bornholm anlanger, der öfver en serskildt act författad blifver, så är beslutit, att den af samme vigeur och krafft vara skall, lijkasom vore den ordh ifrån ordh här infördh, och blifva aff begge Deres Mat. Mat. sielfve sedan rati­ficerad, och som alt det andra, hvilket afskedat är, oryggeligen hollas och effterkommas.

6. Och emedan aff de fyrbackar, hvilcke emellan Skagen och Falsterbo den siöfarande mannen till godo inrättade äre, somblige i Kon. Mat.s aff Sverige länder äre och medh dess umkostnader underhollas böre, och somblige i Kon. Mat.s aff Danmarck länder medh dess bekostnadh underhollas måste, och for desse fyrbackars skuldh en viss tull aff hvart och ett förbij­seglande skepp Hans Mat. aff Danmarck erleggias, så är beviliat och förafskedat, att till refusion aff den uthgitften, som till förbemelte elders och fyrbackarnes erhollande giöres, och till billigt vederlagh for all umkostnadh Kon. Mat. aff Dan­marck plichtigh skall vara årligen att betala en summa aff tre tusind fem hundrade richsdaler, aff hvilcken summa helfftene hvart halfft år Kon. Mat.s aff Sverige betiänte uthi Helsingör eller Helsingburg skall erleggias, doch så att Kon. Mat. och Sveriges crono icke antingen deraff eller förmedelst någon an­nan orsak eller förevand prætenderer någon rätt eller rättigheet att giöra någon pålaga eller fordra någon tull eller tribut i Öresundh.

7. Thet är och förafskedat, att svenske örlogsskep, ett eller flere, små eller stoore, genom Öresundh gåendis, mit før Crone­burgs slått svenske lösen skiuta och aff slåttet medh danske lösen igen hedras skola. I lijka måtto de danske örlogsskep, ett eller flere, när de genom Sundet gåå, skole på samme sätt för Helsingburgs slått danske lösen skiuta och sammaledes medh svenske lösen aff slåttet igen hedras. Händer det sigh och, att svenske och danske skeppen sigh antingen uthi siön, Sundet eller Belt eller någon hampn möta eller hvar andre för sigh finna, uthi hvadh antaal de på een eller andre sijdan vara kunne, så skall ingenthero vara förbunden något toppsegell att falla, uthan allenast medh vanlige lösen, effter som för dette brukeligit och gängse varit hafver, sigh inbördes vanligen salu­tera och helsa.

8. Når det sigh tilldrager, att enthere af Deres Kon. Mat. eller thess successorer, Sveriges eller Danmarcks konungar, krijgsfolck eller örlogsskepp antingen uthur Vester- i Östersiön eller och uthur Öster- i Vestersiön vill föra och sända, och taalet der aff medh skal någon suspicion och misstanka aff sigh föda kunde, tå är föraccorderat och förafskedat, att så­frampt krijgsfolcket, som tillijka transporteras, högre stijger än et tusendh tu hundra, och örlogsskeppen uthi större antaal än fem äro, det på begge sijdor åthminstone innan 3 vekers tijdh skall föruth notificeras, således att aff Kon. Mat. i Sverige det uthi Helsingör eller Nyborg, men aff Kon. Mat. i Danmarck uthi Helsingburg allenast och förutan att notificera, när antin­gen något krijgsfolck eller örlogsskep igenom Belt går, förr än de ankomma, kungiöres och tillkannagifves.

9. I lijka måtto cederas Kon. Mat., dess successorer och cronan Sverige uthaf Kon. Mat., dess successorer och cronan Danmarck all den jurisdiction, så andeligh som verldsligh, så vijda han den hafver upå de uthi förstendömet Rügen be­lägne godz.

10. Det är och forafskedat, att hvadh som än obetaalt är för den saltladningen, som de tree uthi förste krijgets begyn­nelse i Sundet anholdne svenske skeppen innehade, effter den uthi Köpenhampn sedan giorde liquidationen betalas skall, och för den skull således afltaalt, att Kon. Mat. i Danmarck innan år och dag samme resterande penningar genom visse köpmän i Hamburg till den erlegger, hvilcken Kon. Mat. aff Sverige der till förordnandes varder.

11. Och skole alle aff adell, som uthi cederade provincier, landh och lähn godz besittie och der boendes äre, vara plich­tige och skyldige att giöra Hans Kon. Mat., dess successorer och Sveriges crono deres huldingsedh och sigh till lydno, troo och tienster förbinda, såsom de Danmarcks konungar för dette forbundne varit hafve. I lijka måtto alle andre uthi ofvansagde provincier boende, så andelige som verldzlige, borgare och bön­der, skole effter denne dagh Kon. Mat., dess successorer och cronan Sverige allena och everdeligen vara förobligerade, och alle probster och prester fölia den biskop eller superintendent och consistorium, som Kon. Mat. aff Sverige dem förordnandes varder.

12. Der emoot är på Kon. Mat.s och cronan Sveriges väg­nar lofvat och tillsagt, att alle ständer, adell och oadell, ande­lige och verldzlige, borgare och bönder uthi de förmedelst desse tractater i Danmarck och Norie cederade provincier, landh och lähn skole deres godz och ägendom, som dem antingen vijdh arff, köp, byte eller pant för krijget tillkommer, och de antin­gen aff cronan eller privatis sigh emillan medh rätta bekommit hafva, beholla, således att de och häreffter som tillförende full­komhligh frijheet och macht skole hafva, sådane godz och ägen­dom att besittia, nyttia, bruka och beholla, så väl som och dem att selia, alienera och byta, såsom och blifva vijdh deres vanlige rätt, lagh och på deres godz och sätesgårdar hafvande gamble rätter, privilegier och frijheeter, såsom är birck-, hals­ och handrätt, så och jura patronatus effter landzens stadga och constitutioner, oturberade och obehindrade, doch så vijda som icke emoot Sveriges cronos - medh hvilcken desse cederade länder och lähnen till everdeligh tijdh häreffter föreenas och incorporeras skole - fundamentallagh och stadgar löpa och strijda. Hvadh som och uthi de cederade länder och lähnen effter lagh uthi rätten kan vara deciderat eller på annat lagligit sätt affhandlat och fullkomligen affdömt, det skall här effter aldeles oförandrat och orördt blifva. Och på det man må för­nimma, att Kon. Mat. aff Sverie uthaf synnerligh nådigh benä­genheet snarare deres vilkor vill förbätra än förringa, så är tillsagt, att alle de aff adell, hvilke sig Kon. Mat.s och Sveriges cronos jurisdiction aldeles underkastar, till deres personer alle de frijheeter och förmån som Kon. Mat.s och Sveriges rijkes undersåtere och infödde adell åthniuta, således att de på rid­derhuuset iblandh den svenske adelen uptagas och iblandh dem stemma och votum effter förste ridderhuusordningens inrättningh hafve, sålunda att alle the, som kunne bevijsa det de eller de­res förfader hafve beklädt rijksrådets ämbete i Danmarck, skole niuta den förmån att uptagas in secunda classe aff svenske ridderskapet, men the öfrige skole uptagas effter ridderhuus­ordinancien och altså aldeles här medh naturaliseras till svenske frelsemän och niuta jempte de andre infödde svenske adell lijka tillträde till beneficia och honores, der de sigh dertill ca­pable giöra. Sammaledes hafver Kon. Mat. aff Sverige tillsagt icke mindre vela vara betänkt om the andre ständernes i desse cederade provincier, länder och lähn vilkor och lägenheet, att conservera dem vedh deres härtill åthnutne privilegier och frij­heeter oturberade och obehindrade, så att de och dessföruthan, der de uthi deres trooheet emoot Kon. Mat. i Sverige och skyl­dige devotion continuere skole, hafva att förmoda deres vilkors förbätrande och sammaledes medh de infödde Svenske hafva lijka tillträde till beneficia och ämbeten.

13. Att alle så väl skåniske som danske och norske under­såtare, hvilcke godz och ägendom i Skåne, Hallandh, Bleking och Bahus lähn och de andre cederade länder och städer hafve, adell och oadell, andelige och verldzlige, borgare och bönder, ingen i någon måtto undantagendes, skole fritt igen beholla och niuta alle deres godz och gårdar medh alt hvadh der på finnes aff löst och fast dem sielfvom tillhörigt och dem nästkommande S. Johannis dag[2] åther anträda och annamma medh alle för­rige privilegier och rättigheeter i gårdar, godz och ägendom, lijka som det uthi Roschildske fredzfördraget är blefven beslutit och affhandlat och aff Kon. Mat. i Sverige vijdare forbättrat, uthan det ringeste åtaal, skada eller förderf för alt hvadh som aff en och annan ståndz person vijdh denne sidste feigde kan vara företagit och föreluppit; doch der hoos förbehållandes, att på begge cronornes vägnar visse och beskedelige commissarier för­ordnas skole, som begge parterne emillan uthi vänligheet kunde handla och liquidera till godh och nöyachtigh satisfaction på begge sijdor och till att förhindra vijdh begynnelsen aff denne lyckelige fredh all irring och missförståndh.

14. Det är och derhoos afftaalt, att när fästningarne och landen inrymmas Kon. Mat.s och Sveriges cronos fullmechtige, att då tillijka hvadh effterrättelse och documenter, som vijdh handen finnas om ländernes och der i liggiande godzens lägen­heeter, räntor och ingieldh, så och om grentzerne, råmärcken och byskildnader, sampt hvadh justitien angår, sådane skriffter, jordeböcker och underrättelser tillijka öfverantvardas skole, så vijda de finnas kunne och icke alleredo öfverlefrerade äro, och sedan medh det förste förordnas visse fullmechtige, två eller tre på både sijdor, som kunne besichtiga, åthskilia och adjoustera alle gräntzer och råmärcken och tvister emillan de affträdde och inrymbde och thernäst belägne beholdne provincier och lähn, hvarest de icke alleredo besichtigade, åthskilde och ad­jousterade äre, på det all träta och missförståndh desto beqve­mare måtte förebyggias och hvar i roo niuta, det han är berät­tigat till.

15. Deremoot afståår Kon. Mat., dess successorer och cronan Sverige till Kon. Mat., dess successorer och cronan Dan­marck all den rätt och rättigheet, som Kon. Mat. kan hafva till alle festningar, skantzar, öyar, provincier, städer, territorier, som Kon. Mat. uthi dette krijgh formedelst dess vapen hafver inbekommit, enkannerligen Seelandh, Lalandh, Falster och Möön medh alle der uthi belägne slått och festningar, Nyköpingh, Na­skov, Coster, Corsör, Köge och Croneburg, sampt alle andre i desse tvenne konungerijken Danmarck och Norie belägne och occuperade städer och festningar, skantzar, lähn, adelige huus och territorijs, ehvadh nampn de hafva kunne, och icke i dette fördragh per expressum äre undantagne och Kon. Mat. aff Sve­rie effter dette och förrige fördragets innehåldh kunne vara ce­derade. Och skole de, sedan de effter dette fördragets inne­holdh igen äre ofverlefrerade, medh alle deres appertinentier och rättigheeter fölia Kon. Mat., dess successorer och Danmarks crono obehindrade i alla måtto.

16. Och på det all godh förtroende och vänskap emellan begge desse konungerijken desto bättre stifftas måtte, så vill Kon. Mat. och cronan Sverige icke prætendera på något veder­lagh för de giorde omkostnader på de uthi Danmarck aff Kan. Mat. i Sverige anlagde festningar, skantzar och värcken, uthan dem tillijka vedh evacuationen åth Kon. Mat. och cronan Dan­marck låta öfverlefrera aldeles odemolierade och såsom de nu äre uthi deres fullkomlige esse.

17. I lijka måtto cederas och opå de herrar mediatorernes flijtige anhollande och aff en synnerlig begärligheet till freden åth Kon. Mat. aff Danmarck och cronan Trundhiems gårdh och lähn medh alle underliggiande städer, slått och festningar, sampt andelige och verldzlige godz, lähn och appertinentier, såsom de uthi krafft aff Roschildiske fördraget Kon. Mat. aff Sverie hafve varit cederade, så att det medh Norie åther till en everdeligh possession och ägendom incorporeras och Kon. Mat. aff Sverie här effter ingen prætension[3] der på hvarcken for sigh eller sine successorer och Sveriges crono reserverar och beholler, till hvilcken ända Kon. Mat. aff Danmarck och effter den 6. articulen uthi Roschildiske fördraget uthgifne cessions­brefvet åther skall restitueras, casseras och uphäfvas.

18. Sammalunda affståår Hans Kon. Mat. för sigh, dess successorer och Sveriges crono alle de rättigheeter och præten­sioner, som Hans Kon. Mat. ratione ducatus Bremensis eller på hvariehanda annat sätt någonsin hafft hafver eller hafva kan uppå grefveskapet Delmenhorst och Dytmarsken, och desse sine rättigheeter upå Kon. Mat. aff Danmarck, dess successorer och hertigerne aff huuset Holsten, konunglige och Gottorpiske linier, transfererar, och der Hans Kon. Mat. till Sverige skulle hafva ratione ducatus Bremensis någon prætension på något adeligit godz uthi Holsten, cederas sammalunda härmedh och lofvas, att de documenter, som för handen och dijt hörande äro, skole Hans Kon. Mat. aff Danmarck och huuset Holsten, konglige och Gottorpiske linier, extraderas.

19. Och på det denne förnyade vänskap på desto fastare grundh och fundament måtte blifva beroendes, så vill Kon. Mat. och cronan Sverige affståå och falla låta, såsom härmedh affståås och falla låtes det tiltaall, Kon. Mal. aff Sverige och dess undersåtare för det Guineeske väsendet på de prætenderade fyra tunnor guldh hafver, så att der på inthet mere här effter skall fordras och påtalas, uthan Kon. Mat. och cronan Dan­marck för dess betalning och erleggiande aldeles frij vara uthan något vijdare åtaal och prætension i den ringeste måtto.

20. Och såsom festningerne på begge sijdor, så väl de, som uthi dette krijgh äre blefne eröfrade, som de andre, som uthi krafft aff dette fredzfördragh affståås, blåtte och uthan stycken, ammunition och provision öfverlefreras skole, slåttet Chroneburg undantagandes, upå hvilcket effter giorde afskeedh de stycken beholne blifva, som icke aff de Svenske sielfve äro dijtförde eller och desse förutan antingen medh svenske vapnet eller medh någon inscription svenske nationen angående finnes vara betecknade. Allså är ther vijdh afskedat och afftaalt, alt bönderne uthi lähnen, hvarest sådane festningar äre belägne, skole plichtige vara samma stycken, munition och provision till stranden att framföra, hvarest de bäst och lägligast kunne blifva inskeppade och affförde.

21. Ther jämpte är och beslutit, belefvat och afftaalt, att uthi festningerne, som aff eene eller andre parten inrymmes, visse rum deputerade varda, hvarest den, som festningen eller orten affträder, sin ammunition och provision, som der nu fin­nes, uthi säkert beholdh och förvaring hafva kan, intill dess det beqvembligen tädan kan bordtfördt och affhemtat blifva.

22. Deslijkest skole alle fångar på begge sijdor, höge och låge, aff hvadh ståndh och condition de äro, uthan någon ranzon strax löös gifvas, och hvadh deres kost angår effter billig­heet betala. I lijka måtto alle Kon. Mat.s aff Danmarck under­såtare, hvilcke Kon. Mat. aff Sverige uthur danske provincier och länder opå andre orther hafver låtit bortföra, skole hafva lof frijt och obehindrat att begifva sigh tillbakars till fädernes­landet och komma uthi deres förre frijheet. Hvilcke fångar edh giordt och under Kon. Mat.s aff Danmarck militie tienst tagit hafve, dem skall och frijt stånda att gå tillbakars till deres förre herre och tienst, så frampt de dertill lust hafva, såsom och på den andre sijdan hvilcke under Kon. Mat.s aff Sverige militie tienst emoottagit hafve, allenast det skeer innan 3 må­naders tijdh effter fredens ratification.

23. Thet är och beviliat och förafskedat, att alle platzer och orther, som aff enthere aff Deres Mat. Mat. i Sverige och Danmarck effter slutne Roschildiske freden kunne vara eröfrade och borttagne och uthi krafft aff dette fördraget igengifvas och then parten åther tillfalla måste, hvilcken de antingen tillförende tillhördt hafve eller och det Roschildiske fördraget till fölie böre tillhöra, skole innan 14 dagar till det aldrasenaste effter fredens ratification - hvilken innan månads dag effter fredens conclu­sion skee och påfolia skall - begge sijdors commissarier och fullmechtige vara igen lefvererade och restituerade och alle Kon. Mat.s aff Sverige troupper och krijgsfolck så till foot som till häst uthur Kon. Mat. af Danmarcks öyar, provincier och län­der vijdh samme tijdh aff- och bortförde; i så måtto att så snart freden är underskrifvin och samme dag publicerat, skall blocquaden för Köpenhampn uphäfvas, så att lägret innan föliande 4 dager blifver utrymbdt och derpå innan nästföliande 4 dagar skall Nyköping, Falster och Möön inrymmas, och der emoot på samme tijdh cesserar blocquaden för Tönningen och heele Eyderstedh och Husum evacueras. Och otto dagar igen der effter blifver Naschov affträdt och till de Danske inrymbt, och så frampt vijdh samme tijdh skeppen äre ferdige och vijdh handen, skall man begynna affföra folcket der uthur landet. Otto dagar der effter cederar man Köge och förer folket der ifrån. Så snart ratificationerne innan en månadz tijdh effter fredens underteckning blifva uthvexlade och skeppen till folckets affföring äre ferdige och förhanden, så skall 4 dagar der effter Corsör inrymmas och krijgsfolcket der begynnas att inskeppas och affföras. Och skall då tillijka hertigens aff Holsten landh ifrån alle Kon. Mat.s i Danmarck krijgsfolk vara entledigat. Strax dereffter skall det öfrige folcket och rytterijt uthur beqvemblige hampner inskeppas och sammaledes uthur Croneburg affföres, så att festningen på den 15. dagen effter ratificationer­nes uthvexling eller när 6 vekor effter fredzslutet är forbij al­deles kan quitteras och dem Danske inrymmas, och der medh heele Seelandh ifrå alt svenskt krijgsfolck lättas och befrijas.

24. Och på det när på bemelte terminer festningernes uth­vexlingh eller affförsel uthur städerne och provincierne skeer, då invånerne ingen våldh eller öfverlast skall vederfaras, uthan alt richtigt tillgåå, skole visse commissarier på begge sijdor tillstä­des vara, hvilcke allestädes på landet, uthi köpstäder och ferge­städer flijtigt inseende hafva skole, att undersåterne icke något medh gevalt och plundrande affhändes och fråntages, ey heller något otillbörligit anmodas vedh vederbörligit straff för den, som här emot bryter. Och såsom den svenske armeen, så länge den uthi landet förblifver, nödtorfftigh underholdh skall gifvas, så skall och der uthi godh ordre och disciplin hållas, så att aff undersåterne effter slutne freden inthet mera begäras eller fordras skall, det vare sigh medh brandskatt eller annan krijgsbesvär, ehvadh nampn den och hafva kan, än hvad krijgs­folcket till deres nödtorfftige underholdh behöfve effter den or­dinancien, som aff commissarierne på begge sijdor der om kan giöras, så länge de här i rijket äre. Och på det evacuationen desto betre och snarare fullfölias måtte, så vill Kon. Mat. aff Danmarck nu strax och i tijdh låta the ordres till alle beläge­lige fergestäder uthi hvar provincie affgåå, att alle tienlige sku­tor, färgor och fahrkoster medh behörigt folck och redskap för­sambles och uthi beredskap holles, lijka som och Kon. Mat. aff Sverige på samme sätt uthi Hans Mat.s tillhörige nästbe­lägne orter nödige farkoster vill låta anskaffas, på det affförsels- ­och evacuationsvärcket på allt sätt måtte befordrat blifva, så att inthat annat än Gudz väderleek den skulle kunna förhindra. Och skole alle skep och fahrkoster sampt der till hörige folck och annat, som på den danske sijdan till bemelte evacuation förskaffas, uthan uppeholl och omolesteret effter förbemelte full­ändade resa igen dimitteras och strax frijlåtas.

25. Alle the undersåtare eller inbyggiare, hvilke lust hafve aff förbemelte cederade länder och provincier till andre städer och orter att flyttia, dem skall fritt stånda sådant att giöra, allenast det skeer effter de provinciers lagh och städernes pri­vilegier, ifrån hvilcke de flyttia. Men hvadh de godzen ved­kommer, som uthi dette krijget för säkerheetens skuldh uthi städerne äre inbrachte, de måge rätte ägaren uthan något hin­der eller gensagu igen affföra.

26. De förre fördrager, nembligen det Stetinske, Siörediske, Brömsebroiske och Roschildiske, undantagendes den 3. articul, som här heel uthsluten är, hvilcke emellan desse loflige ko­nungerijken for dette äre uprättade, skole aldeles och uthi alle theres articuler oförandrade och uthi deres fulle krafft och vi­geur, som de för dette krijgets begynnelse varit hafve, och lijka som vore de ordh ifrån ordh här införde, forblifve, så vijda de icke formedelst denne tractat expresse förandrade äre.

27. Och emedan uthi den 22. punchten uthi Roschildiske fördraget är förafskedat, att Kon. Mat. aff Danmarck Hans Furstl.. Durchl. aff Slesvich, Holstein, Gottorp effter billighee­ten contentement gifva skall, och sedan begge parters, både Kon. Mat.s aff Danmarck som och Hans Furstl. Durchl.s full­mechtige deröfver sig emillan tracterat och handlat och änte­ligen uthi Köpenhampn den 12./22.[4] Maj 1658 slutit hafve, tij är här medh förafskedat och afftaalt, att alt dette, som afhand­lat är, granneligen och noga skall observeras och i alla måtto trooligen och fullkombligen effterkommas.

28. Dersom och uthi dette eller det förre krijget något kunde vara föreluppit, hvilcket emillan Kon. Mat. och cronan Danmarck och Hans Furstl. Durchl. aff Slesvich, Holsten, Got­torp på ett eller annat sätt missförståndh och misstroende förorsaker och aff sigh föda kan, eller och aff Kon. Mat. aff Dan­marck och Hans Furstl. Durchl. antingen emellan dem sielfve eller deres ministrer, tiänare och undersåtare annorledes än väl är uthtydt, alt det samme skall effter denne dagh både i conside­ration aff den inbördes blodsförvantskap och enkannerligen för den regard opå Hennes Mat. drotningen aff Sverige, såsom och till att stiffta emellan begge det konungslige och Holstenske förstelige Gottorpiske huuset en fast, stadigh och oryggeligh vän­skap, aldrigh till någons skada ihugkommas eller påörckias, uthan i krafft aff dette fredzfördraget på begge sijdor vara bijlagt och förglömt och aldeles uphafvas. Och vill Kon. Mat. af Danmarck icke allenast, när evacuationen här i Danmarck skeer, dess ar­mee och alle dess troupper uthur Hans Furstl. Durchl.s landh, festningar och städer draga, uthan och använda all flijt att förmå sine confoedererade derhän, att de i lijka måtto Hans Furstl. Durchl. landh, städer och festningar uthan drögsmål och upskof evacuera.

29. Hvilcke konungar, republiquer, estater och förstar uthi denne fredh begäre att inslutas, de hafve det hoos begge ko­nungerne att sökia, men enkannerligen så includeras här uth­innan per expressum den romerske keysaren, konungen aff Po­len och churförsten aff Brandenburg sampt deres rijker, chur­förstendömer och länder, således att hvarcken Kon. Mat. eller Sveriges crono skall sökia något tilltaal eller orsak, under hvadh prætext det och vara kan, till högstbemelte Keys. Mat., Kon. Mat. i Polen och Churfurstl. Durchl. for den aff dem i dette krijget giorde assistence emoot Sveriges crone eller dess allierade.

30. I lijka måtto inslutes uthi fördraget her Antonius Gyn­ter, grefven aff Oldenburg och Delmenhorst, herre till Jevern och Kniphusen, tillijka medh hans feudal och allodial succes­sorer med grefveskaperne, herrskaperne, länder, godz och rät­tigheeter, som dertill hörer, jemväl och her Johannes, försten aff Anhalt, Zervestanske liniæ, så vijda Jever vedkommer, och grefve Antonius aff Altenburg, frijherre i Varel och Kniphusen, medh sine herskaper, länder och rättigheeter.

31. Der till medh så är och förafskedat, alt alle till det Hanseeske förbundet hörande städer, inge undantagendes, skole här inslutas, alt nyttia deres frije och obehindrade commercier till lands och vatn i begge konungerijken. Och om något uthi dette krijget skedt är, som den eene eller andre parten offenderade, alt det skall vara uphäfvit och everdeligen bortglömt och förgätit.

32. Och effter som vedh Roschildiske fredzfördraget någre secrete articler äre slutne vordne, hvilcke här icke äro uprepade, så skole de samme i deres vigeur forblifva, lijka som vore de här ordh ifrån ordh införde. Der till med hvadh för skrifrter uthi varande feigde aff en och annan den ene eller andre nationen till præjudice och förargelse kunne vara skrefne, skole härmedh aldeles uphäfvas, casseras och förbiudas och icke mere uthi någotthere aff desse rijkerne upläggias eller efftertryckias.

33. Att nu alt dette uthi ordh och gierningh, som föreskref­vit ståår, skall och må på begge sijdor tryggeligen, uprichte­ligen nu och i framtijden hollas och effterkommas, tij är lofvat och tillsagt, att desse våre vänlige uprattade pacter och fördrag skole aff begge rijkernes konungar, konung Carl i Sverige och konung Frederich den tredie i Danmarck, medh egen handh och secret stadfestade och confirmerade, och till yttermere för­varing aff begge rijkernes rådh underskrefne och medh deres egne insegell befestade varda.

34. Så är och lofvat och förafskedat, att en aff rijcksens rådh och en secreterare på hvarie sijda uthi Helsingör skole mötas åth på den tiugu fierde Junij, hafvandes medh sigh desse punchters ratification medh begge sijdors handh och segell effter den vanlige form stadfestade och bekräfftade. Då tillijka de svenske commissarier cessionsbrefvet på Trundhiems lähn medh sig hafva skole, och vijdh samme tijdh dem danske commis­sarierne öfverlefrera till frijdens och slutne fördragets styrckio, stadfestelse och effterfölgd.

Till yttermere visso och högre förvaringh, att dette så­ledes aff oss, som förbemelt ståår, i alle sine punchter är giordt, afftaalt, förafskedat och beslutit och skall på Kon. Mat., vår allernådigste konungs och Sveriges cronos sijda trooligen, fast och oryggeligen hollit och effterkommit varda, och ratificationen dernäst till föreskrefne dagh skaffas till­handa och öfverlefreras, tij hafve vij dette medh egne händer underskrifvit och våre signeten undertrykt. Och efftersom Hans Kon. Mat., den christeligste konungs i Franckrijke och Navarra, såsom och den durchleuchtigste republiquens aff Engelandh sampt de högmogende herrar General Staternes aff det föreente Nederlandh respective ordinarie ambassadeur, commissarier och deputerade plenipotentiarier hafve deslijkest på deres höge her­rar principalers vägnar till så myckit större säkerheet och stad­festelse opå alt dette tillsagt och uthlofvat och sig så sampte­ligen alle tree staterne tillhoopa förmedelst en general guarantie, som hvar och een stat för sig serdeles och à part medh en special guarantie förbundit och förobligerat, såsom de och här­medh på bäste sätt och vijs och uthi den ampleste och sakräste form, som skee kan, sig inbördes förbinda och förobligera, att skole vara guarander och lyfftesmän för alt det, som här aff­handlat är, alt det skall aldeles och i alle sine clausuler rich­tigt hollit, handhafft och everdeligen observerat, såsom och i fall aff contravention på någonthere sijdan behörligen vindicerat varda. Sedan och att de vele så laga och beställa, att deres höge herrer principalers ratificationer öfver alt dette öfverant­vardas och extraderas skole. Dij hafve vij aff dem icke alle­nast såsom aff mediatorer uthan och såsom guarander och lyfftesmäm sampt vindicanter i fall aff contravention här emoot på någondere sijdan begärat, att de till mere styrckio och fastare vitnesbördh dette medh os underskrifva och försegla ville.

Actum uthi lägret för Köpenhampn den 27. May anno 1660

Hugues de Terlon.                G. van Slingelandt.               S. Rosenhane.

Al. Sydney.                          Pr. Vogelsang.                     Sten Bielke.

Rob. Honywood.                 Pr. de Huybert.

W. v. Har

Den svenske konge Karl 10. Gustav der under fredsforhandlingerne afgik ved døden. Fra: Danmarks Riges Historie (1896-1907)